Jazzperous on Tumblr

Educrafting in World of Warcraft

Sat, 21 Nov 2009 10:22:48 +0100

Okay, I am admitting that I have tried World of Warcraft (WoW). I tried it for about two years. Perhaps even more. The goal was to see “what the kids were doing because I believe it is important for a teacher to have an understanding in youth cultures such as the gaming ditto.” Two years later I was more or less hooked.

First I was considering whether I should tell my students or not. At the time I had five boys who were all slowly sinking deep down into something adults like to describe as gaming addiction. When the second expansion The Burning Crusade was released these five lads were missing from school for a week. It didn’t take a rocket scientist to see what was going on. So I logged on and by all means, I understand what WoW is all about now. And I see all the great things about it but also all the bad things. I don’t blame the kids anymore, but the lack of parenting. This is a total different discussion that I will talk about another time, though.

It may sound cheesy but I actually did it. If I can’t make the lads go to school I had to bring the schools to them. For starters I simply created a character on the same server as them and started to secretly infiltrate them. I felt bad about, that’s for sure and it was almost as if I was violating their private life. But I saw them running around with their avatars, communicating with people around them in English and socializing in a way that would never happen in “the real world”. This was when I realized that socializing has more than one definition nowadays - not only face to face with friends a Friday evening in the pub, but also when selling items, helping mates out killing evil monsters or role-playing by a pretty pond in the virtual forest. I decided to tell them that I was there and I was watching.

I understood by telling them about my secret mission I could jeopardize a lot, but what happened is a bit of a mystery. The lads were thrilled and excited about their teacher finally made it to where they spend most of the time. I guess the reaction would have been the same if I would turn up at other students’ football practice wanting to join their team and it kind of shows that kids indeed enjoy the company of (certain?) teachers. But they were thrilled about it, thrilled about that we could spend lunch breaks discussing the best tactics to kill that evil boss or which dungeon is the best. And so we did. They taught me how WoW works and I tell you, they were the best teachers ever.

The reputation spread fast and soon every kid at school knew that teacher Jesper was playing World of Warcraft. More kids approached me asking questions about my playing and showed genuine interest in me and I was then known as “the coolest teacher at school”. Little did they know that my mission slightly changed the longer I played and what was ment to be for an “educational cause” changed into an actual hobby. I liked the game and so I played it when I had the time.

Now, there are things in WoW and virtual worlds like this that school probably never can offer our students. We like to see our 13-14 year olds as children and we like to underestimate their social and mental skills. To us they are children. What happens in WoW and other MMOs (massive multiplayer online games) is that these young boys and girls take on a role as adults. Since you are more or less an anonymous person when you are playing there is little that will give you away (if you act mature) being young. Here 12 year olds socialize with, work together with and often act as adults. Here age doesn’t matter. And it is a truly amazing experience to raid a dungeon together with a 14 year old being the raid leader organizing the 40 man big group of players and giving out orders to each and everyone. This he hasn’t learned in school and this school will never take advantage of and build on. That is a shame.

After some time in World of Warcraft I wanted to try to actually bring school to my students. I told them about my little project and they were all up for it. One evening we took off our heavy armor and dressed casually, rode away on our horses out in the green forest, sat down by the little lake in Goldshire and talked about how we use and communicate in English. We talked grammar and vocabulary. We talked about how they feel much more confident expressing themselves in English when playing. We talked about how they actually have improved their English skills. Our little 30 minute class by the lake ended with me saying:

- Okay lads, let’s talk about this tomorrow again in school.

And we rode off to whatever adventure that awaited us. Next day in school we continued our discussion. In school.

Posted via email from Swedteach - educating the future | Comment »

Facebook Easter egg?

Wed, 18 Nov 2009 13:09:06 +0100

Call it what you want, but it is weird. And it works. Follow the instructions to see what happens:

Log in to your Facebook account. Press the keys in following order: arrow key up, up, down, down, left, right, left, right, the key A and then B, ENTER, arrow right, up, down - TADAAAAAAAA!

Cool, isn’t it?

Posted via email from Jazzperous | Comment »

Google leading the way towards better E-learning

Tue, 17 Nov 2009 22:14:49 +0100

I wrote earlier about the importance of Google in the development of E-learning. Almost every week something new is added to already existing application that definitely speaks to educators using technology in their work. From the genius mobile platform Android and its symbiosis with Google’s web applications to Google Docs and the recently implemented shared folders.

Today we have seen something new, again, that totally will change the way I use Google Translate in my education. The real-time translation and the pronunciation help. The latter is still limited to more or less common words and phrases in English (when translating into English) but it still does the job very well and for ESL students I can see this tool becoming very popular very soon. The real-time translation will also become very handy for quick translations.

http://screenr.com/V9B

Posted via email from Swedteach - educating the future | Comment »

Amazing story about what really matters

Tue, 17 Nov 2009 18:11:36 +0100

I just received an email from my day telling about what happened to him today. I was totally blown away when I read about it. Here’s what happened:

My dad is spending six weeks in Pakistan working for an organization called BLLF (Bonded Labour Liberation Front of Pakistan). Earlier today he was traveling in a rickshaw in Lahore and he left his laptop on the seat. The rickshaw took off and disappeared in the crowd and he had not chance to get it back. There are apparently thousands of rickshaws all looking pretty much the same. I can imagine what he felt like when realizing that all the work, documents, images etc. of his work were lost in a huge city like Lahore. Anyway, later that evening a rickshaw stopped outside his hotel, a rickshaw driver went up to the reception and handed over a laptop to the staff. The computer was untouched and unharmed. So, what do we have here exactly. Well, apart from an expensive laptop lost in a huge city where most people are on the verge of sinister poverty and a man who could have earned a couple of years salary by selling it, we also have a great deal of humanity and the best of morals. This honestly makes me wanting to be a better man and condemn commercialization and capitalism. Apparently there is good in this world, but it doesn’t come from those having everything - it comes from those having nothing. Take a couple of minutes and think about. Please.

Posted via email from Jazzperous | Comment »

Pirate Bay gets its own logo pirated and hijacked

Tue, 17 Nov 2009 10:44:30 +0100

Pirate Bay’s logo is something that we all have seen and we all know what it is. A black pirate ship sailing on high sea. The logo has been free to use and hasn’t been protected by any copyright. Until now, that is. Just recently a little company in the south of Sweden registered the logo and the company, Sandryds Handel AB, now owns the copyright. No one expected this from a little independent wholesaler company in the deep southern woods and I find it extremely hilarious and I was laughing myself to sleep last night when reading about it. Pirate Bay just got hijacked.

Posted via email from Jazzperous | Comment »

Nej, lärare är inget statusyrke

Mon, 16 Nov 2009 16:52:35 +0100

Jag undrar hur länge vi kan fortsätta tro och kräva att vi som lärare ska bli ansedda som verkande inom ett statusyrke. Hur länge orkar man gå omkring och lida över att vi inte har den plats i samhället som vi en gång i tiden hade (för en si så där 100 år sedan)? Jag lider inte. Jag inser läget och det är att jag helt enkelt valt ett lågstatusyrke. Och? Det gör inte att jag trivs mindre med det jag håller på med för den sakens skull. Snarare irriterar det mig att diverse fackförbund fortsätter att sprida missnöje genom diverse kampanjer som förhoppningsvis ska höja lärarens status.

Pengar, är det det det handlar om? Om vi tjänade 80 000 i månaden, skulle vi ha högre status då? Enligt Metro hamnar yrken som militär, PR-konusult och reklamare långt ned på skalan och de tjänar förmodigen mer än vad jag gör och kommer någonsin att göra. Inget hållbart argument. Lärarens låga status beror på någonting helt annat nämligen det faktum att, tja, vi inte tillför speciellt mycket som folket anser är av vikt. Dagens lärare är inte som läraren en gång var, en samhällets vetare som satt inne med kunskapen. Vi är mentorer, handledare, guider och assistenter - utbildningen sköter inte vi längre utan det ansvaret har lagts mer på eleven. Vi säger stolt till våra elever “Jag kan bara visa dig vägen till kunskapen, men du själv måste gå den.” Japp, där är vi. Vägvisare. Med det i åtanke vette fanken om jag är värd någon hörde status. Vidare har vi utbildninsargumentet och att vi lärare minsann har gått 5-6 år på högskola och det är minsann lika länge som läkare skarubaraveta. Shit vilken lång utbildning för att sedan fungera som en vägvisare och stöttepelare i kunskapandet! Och när våra obehöriga kolleger går in och gör ett långt mycket bättre jobb än de andra med examensbevis, så måste man ju också undra, eller hur? Klart som smör att vi inte kan begära att vi ska vara ett högstatusyrke när man faktiskt kan fixa jobbet utan att ha satt sin fot på högskolan.

Jag är mycket väl medveten om att jag berör en känslig ådra bland lärarkollegiet nu. Och jag står för det. Jag kan själv tycka att läraryrket är som det ser ut idag inte mycket att hänga i granen, men jag älskar att vara lärare och jag är stolt över den lärare jag är. Allt gnäll om status, respekt och lärarlöner leder egentligen bara till en sak: vi fortsätter att anses vara den yrkeskår som gnäller mest av alla och tro mig, det vinner man inte speciellt mycket status eller respekt på. Hur det än är så är jag glad och nöjd med mitt jobb och det spelar faktiskt ingen roll vad andra tycker. Det räcker långt. Och förresten tror jag att jag ska starta ett fackförbund för obehöriga lärare…

Posted via email from Swedteach - educating the future | Comment »

Twitter accounts hacked ? Spam on the way!

Sun, 15 Nov 2009 23:55:26 +0100

I just got a whisper from a buddy of mine who wanted to show me a website for cool ringtones. Very unlikely that he would do that. And a little Twitter search later shows this:

I guess the most appropriate thing to say now is: Watch it, you might be sending spam without knowing it!

Bugs, malware,

Posted via email from Jazzperous | Comment »

Graabr - new free service for screens

Sun, 15 Nov 2009 17:36:49 +0100

No signing up. No account. Just download, install and shoot. Simple, does the work and very handy.

Posted via email from Jazzperous | Comment »

Google and Android are the future of education

Sun, 15 Nov 2009 15:53:42 +0100

Before I was unfortunate enough to drop my one month old HTC Hero mobile phone in a puddle of mud, I started thinking about how Google and Android could change the way we learn, or teach if you wish, today. Before the Android phone I had a Samsung Omnia with Microsoft’s Windows Mobile 6.1 operating and I wasn’t impressed at all. The biggest difference between Android and WM is that Google is so much better at using its mobile OS fully and make it use and work with the rest of the product line. The first thing I had to to when starting up the HTC Hero (Android 1.5) was to type my Google credentials and connect to my Google account for importing contacts. It also has a built in Gmail widget which displays your emails on one of the home-screens if you wish. By browsing through the app store I could easily install a number of apps that brought Google Docs and Google Calendar more or less on to my handset.

E-learning has already taken a step further and there is now a part of it that that goes by the name of M-learning, as in Mobile learning. The rapid development of mobile phones today allows us to use them in a much more advanced way that wasn’t possible a couple of years ago. We are through our mobile phones connected to the Internet 24-7. The handsets themselves are enough advanced and powerful to be seen as small computers. Why, I have to ask, should we NOT use this in our teaching? Well, there is no good answer to that. If we are smart we just should.

Google’s products are all about producing, communicating, managing and developing. Four words that can be well applied to what teachers do for a living. Even if they are mostly seen as business companions Google has started to use the word education when describing their products and soon I am convinced that business management and learning management will be merged in to one - tools for business might as well work in education and vice versa. A mobile phone called “business phone” will be of great use for learners since what it all comes down to is how we work with them. Within a couple of years all our kids, youngsters, pupils and students will be walking around with a smartphone in their pockets, a smartphone that could be used for smart education.

Android is getting huge and most experts say that it will be the future of mobile phones. Neither Microsoft nor Apple are showing any special interest in changing this since they aren’t even close to integrating the mobile phone with the Internet as much as Google does. And herein lies the key to success, especially if we are talking education: bringing all the possibilities Internet offers to the mobile phone.

Posted via email from Swedteach - educating the future | Comment »

Fråga: Google och lärarplaneringar

Sun, 15 Nov 2009 15:20:58 +0100

Hej!
Jag har följt dina inlägg på twitter ett tag nu och jag är mycket tacksam över att få ta det av dina tips och tankar. Även jag jobbar som lärare i svenska och engelska och nu undrar jag om du har något bra tips på hur man kan lägga upp sin planering på datorn.
Jag har ju sex undervisningsgrupper. Jag vill kunna se en översikt över planeringen för alla grupper men jag vill också kunna visa en i taget och kanske lägga upp en enskild grupp på wikisidan eller bloggen så att elever och föräldrar kan se vad som är på gång. Än har jag inte hittat något.
Ett alternativ är kanske att använda sig av Google kalender (jag har förstått att du gärna använder googles verktyg) men då fastnade jag i varför just Google? Det finns ju Windows och Outlook också. Vilket är bäst och varför?
/C

Det här lilla mailet dök upp i min inbox nu och jag blev jätteglad. Det är alltid roligt med respons och ännu roligare när man får frågor. Vilket minner mig om en av de första bloggar jag hade, på Aftonbladet blogg faktiskt, som hetter “Fråga Jeppe”. Den gick ut på att vem som helst kunde ställa en fråga om vad som helst och jag svarade. Det visade sig på den tiden vara riktigt bra, för jag fick en mängd frågor av alla de slag; “Varför dumpade han mig?”, “Min dotter har anorexi, vad ska jag göra?”, “Varför känns rökt lax fetare än gravad lax?”. Självklart fick läsarna ta det för vad det var, men allt som oftast lyckades jag ge riktiga, smarta och rätta svar. Det var nog i samband med den här bloggen som jag började älska Google. Jag blev helt enkelt ett proffs på att söka svar.

Så låt mig svara C här ovan utan att Googla (med med bibehållen Google-kärlek):

Hej C!

Du skriver redan om wiki som en möjlighet att lägga upp planeringar och annan inoformation för elever och föräldrar och jag tycker det är ett utmärkt sätt att göra det på. Det fina med wiki är att det finns dels många som är gratis och att de är lätta att jobba med. Låt mig få tipsa om det wiki-verktyg som jag använder, PBWiki. Det som gör det här lite lättare och också faktiskt mer tilltalande, är att det lika gärna kan fungera som en ett CMS (Content Management System), blogg eller portal. Utseended och andvändargränssnittet liknar också de nyss nämnda system. Genom att skapa olika sidor och lägga dem i lätt överskådliga mappar är det också lätt för eleverna att hitta till rätt sida. Vidare så är PBWiki lite mer socialt än de klassiska “andra” wiki-verktygen. Möjligheter för elever att skapa konton och kommentera m.m. Du kan också använda embed-taggar för att visa tredjepartsinnehåll så som forum, kalendrar (Google?) m.m. Ta en titt på mig lärar-wiki: http://studyaid.pbwiki.com.

Google Kalender är bra på många sätt, med det behöver inte vara ett alternativ till en wiki, utan varför inte använda det som ett kompliment? Så vitt jag vet finns ingen kalender i PBWiki för tillfället, men du kan alltså importera en utomstående att visas på en sida. Visst finns det mängder av kalendrar på nätet och Googles behöver absolut inte vara den bästa. Du kan absolut använda Live, Windows, Outlook m.fl på samma sätt. Den stora anledningen till varför jag använder Googles produkter är att de fungerar så bra tillsammans. Har man väl börjat med t.ex. Gmail och GCalendar ligger det nära till hands att använda resten också. Allt går nämligen att mycket smidigt importera hit och dit, visa här och där - allt är kopplat till varandra.

Det som helt klart talar för Windows och Live är att de flesta elever idag har Windows Live och Hotmail-konton. En annan anledning att fortsätta med Live är om du bor i Stockholm och jobbar inom Stockholm stad - tydligen kommer Live bli den nya eposttjänsten och office-verktyget så småningom (vilket jag inte alls tycker om). Med det i åtanke föreslår jag att du helt enkelt kör med de tjänster som kommer vara lättast att starta upp och fortsätta arbeta med, för det tar tid att t.ex. slussa in elever i ett nytt system. Jag konverterar alla mina elever till Google (utan att få en spänn av Google för det…bah :)) men det är på eget bevåg. En så länge fungerar det, men det är tar tid och kraft att fixa. Däremot är min känsla av att Google är snabbare och bättre på att utveckla sina system och dessutom satsa på nya tjänster, vilket talar för att du ska välja Google. Jag tror att Google kommer fortsätta leda utvecklingen och vi kommer att se allt fler Google-produkter i våra dagliga liv framöver. Vem vet, om två tre år kanske alla elever har Android-mobiler i fickan - då blir Googles tjänster ett mycket säkert kort för oss pedagoger.

Posted via email from Swedteach - educating the future | Comment »

Colored contact lenses - can I has?

Sun, 15 Nov 2009 13:38:37 +0100

There is nothing cooler than creepy eyes. Now you don’t have to order those special designed contact lenses in order to freak about your buddies on Halloween or charm that man or woman in the pub. And they are cheap too and are said to last for a year (well, if not used daily)!

Head over to http://colorvuelens.com and see for yourself! If you live in Sweden, visit teknikmagasinet.se/

Posted via email from Jazzperous | Comment »

Modern Warfare glorification

Sun, 15 Nov 2009 00:42:43 +0100

So what, it’s only a game!

Yeah, I agree. It is only a game. Thank god for that! I have no idea how many bad guys I have killed so far with my mouse and keyboard and I am starting getting really good at it and I am not alone. When the kids in school talk about the latest smash hit Call of Duty: Modern Warfare 2 at the lunch table in our school cafeteria, they use almost the exact words. Kill. Good. Brains. All over the place. One could think that the kids I teach would be a little bit different from the rest of the Swedish school kids - these are immigrants from Iraq, northern Africa and other countries where violent conflicts have become the daily life. But no. They enjoy killing off people in games as much as anyone and to be honest, this scares me a bit.

The Call of Duty series could easily be thought of as a advertisement for American and British armed forces. Go to Afghanistan and chase terrorists, or to Somalia, or Iraq - the choice is yours. Be that cool SAS or Marine officer you have seen fighting their way through crowds on film. And repeatedly hear the narrator use sentences such as “You belong to the best trained and deadliest armed forces in the world!”. It is what we could expect from a recruitment ad by US Army.

I can’t but think of the scene from A Clockwork Orange when young Alex is strapped to the chair forced to watch screens showing violence, wars and dying people. The difference between this film and a game like Call of Duty would be that Alex eventually learns something from it and end up not enjoying violence. We are different. We don’t learn a shit apart from how to be better at killing people. Instead we are slightly brainwashed to believe that whenever USA and UK send out their forces around the world it is all legitimate and even cool. Perhaps the developer of the game, Infinity Ward, realize this a little bid and therefor wanted to change perspective a little bit and threw in Rio de Janeiro and war on drugs. After all, the war on terror is so 2001 and no one really cares anymore. We all know that Iraq and Afghanistan are two major frakk-ups and a silly computer game can’t change that. Or can it? Nah, probably not but it is a good try.

Maybe I shouldn’t be taking games too seriously and maybe I shouldn’t be thinking politics, but I just can’t help it. Simply because it is to darn obvious. It is like a bad film containing obvious product placements where the camera zooms in on the Apple computer or the Audi car logo. And there is a psychology behind that sort of advertising: people will buy more Apple computers and more Audi cars. I guess I could then say that people will be more likely to be a little bit happier about the wars around the globe, especially the ones the US started.

Welcome to the entertainment industry where modern warfare is glorified and turned into something cool and enjoyable. Disgusting, isn’t it? But quite cool…

Posted via email from Jazzperous | Comment »

Post to your self-hosted Wordpress blog by email

Sat, 14 Nov 2009 22:28:10 +0100

If you want to post to your Wordpress blog on your own server you can choose to do it either via web interface or by email. However, setting up the email blogging feature is a bit of a nightmare since you will have to

Create a dedicated e-mail account to be used solely for posting to your blog,
Configure WordPress to access that account, and
Configure WordPress to publish messages from the e-mail account

The unexperienced WP user will find this rather difficult. And it is a tad over-kill. But there is an easier way to do it. Use Posterous!

I have so much love inside me for Posterous and if I could I would marry it. The auto-posting feature is just one of the features making it the, no let me rephrase, THE-FRAKKING-THE, best blogging service there is. Since I am blogging to a number of different Posterous blogs I have decided to merge them all into my own little blog aggregator and with the auto-posting feature, this simply means that all my posts that are posted to my Posterous blogs are auto-posted to my WP blog. And I don’t even have to go to WP-admin to finish the posting!

Here how it works:

1. Sign up at Posterous

2. Go to autopost settings

3. Set up your self-hosted WP blog

4. Send your blog post via email or by Posterous website and watch your WP blog update in seconds! Including images, vids and whatever you include in your text!

Easy as pie!

((tags: Wordpress, blogging, Posterous))

Posted via email from Jazzperous | Comment »

Språkundervisning med mobilen - 2009 E-learning Award winner

Sat, 14 Nov 2009 19:33:08 +0100

IT-innovationer i stort är vi vana vid och även om de flesta svenskar inte tillbringar speciellt mycket tid med att upptäcka dem, så når de oss förr eller senare. Facebook har exploderat i Sverige de senaste året och Twitter får allt fler svenska användare. Men det tog tid i IT-utvecklingsmått mätt. Facebook startades som Facemash av Mark Zuckerberg 2003 och sex år är en evighet i branschen. Men det finns en del av IT-världen som sällan når oss, av förklarliga men också beklagliga skäl, och det är IT i utbildningssektorn. Den stora anledningen till att de flesta pedagoger i Sverige in är uppdaterade inom området är kompetens och resurser, men det är också en annan historia som jag skrivit mer om här.

I svensk skola är mobiltelefoner fortfarande någonting som det pratas negativt om och lärare sliter sitt hår i frustration över att de mest stör. Men frågan är om det inte håller på att vända. Eller, nej det kommer det nog aldrig göra då lärare i allmänhet inte är de första att se möjligheter utan snarare lägger all energi på att finna fel och brister. Däremot finns det en grupp pedagoger som tvärt om lägger sin energi på det motsatta - att se möjligheterna med den hemska, fruktansvärda, farliga tekniken. Ett exempel är läraren Mats Larsnäs (@larmats) som lägger mycket tid och arbete på att utveckla och använda IT i undervisningen och just nu med fokus på mobiltelefoni. Han är en av en växande skara pedagoger som till och med lyckas få extramedel av Skolverket till att utveckla sina idéer på Smedingeskolan i Kungsbacka och han har lyckats få med sig, om inte hela, större delen av personalen och eleverna. Jag saluterar dig, Mats!

I dagarna tillkännagavs vinnarna av The E-learning Awards 2009 (Bizmedia Ltd.) och vinnaren i kategorin “Mest innovativa nya produkt eller verktyg inom E-learning 2009” gick till ett företag som heter Learnosity. Vinsten pekar åt vilket håll framtidens utbildning går - mobilitet. Learnosity har nämligen tagit fram en e-learning-produkt som helt och fullt utgår från mobiltelefoner. Elever ringer helt enkelt upp systemet och får svara på frågor, göra val med knappsatsen och lämna uppgifter som sedan kontrolleras av en lärare. Eftersom mobilen är mer eller mindre skapad för kommunikation, för att lyssna och prata, är det språkundervisning som står i centrum i produkten Learnosity Voice. Här är en liten demofilm om hur en del av det fungerar:

http://video.google.com/googleplayer.swf?docid=-6967402334875457939

Andra funktioner som man erbjuder är bl.a. att kunna skicka SMS till alla sina elever med uppgifter, glosor eller annan information. I den takt som mobiletelfonerna utvecklas så har nästan varje invånare snart tillgång till en smartphone som mer eller mindre är lika funktionell som en mindre dator. Vi surfar allt snabbare, vi får allt fler avancerade applikationer och möjligheterna ökar yttarligare. Det Mats Larsnäs och ett gäng andra pedagoger har upptäckt är att dessa möjligheter måste tas till vara på av oss pedagoger och aldrig förkastas. Om nu skolor har så lite resurser och pengar att man inte har råd att investera i modern teknik, varför inte använda den teknik som förmodligen varje elev ändå har i fickan?

Posted via email from Swedteach - educating the future | Comment »

Posterous now let's you show Flickr sets and tags

Sat, 14 Nov 2009 12:27:09 +0100

It makes Posterous even more awsome!

Posted via email from Jazzperous | Comment »

It could have been me...

Thu, 12 Nov 2009 23:26:18 +0100

It’s true. I am like him. It’s true! I could have done that! It’s true! I promise! I am a cool teacher!

Posted via email from Swedteach - educating the future | Comment »

Sweden's top 100 best websites

Thu, 12 Nov 2009 14:54:31 +0100

1. Omvård.se (ny) Sveriges bästa sajt
2. SVT (samma) Bästa mediesajt
3. Headweb (ny) Bästa underhållningssajt
4. H&M (ny) Bästa e-handel
5. TV4 (upp)
6. Mr Green (upp) Bästa spelsajt
7. DN.se (ner) Bästa nyhetssajt
8. Prisjakt (ner)
9. Fritidsresor (upp) Bästa resesajt
10. Tasteline (upp) Bästa matsajt
11. Nordnet (upp) Bästa banksajt
12. ATG.se (upp) Skönast livekänsla
13. Stardoll (ner)
14. Ving (ner)
15. Stockholm (ny) Bästa kommunsajt
16. Mandel (ny) Mest nyskapande e-handel
17. Tyda.se (ny)
18. Ikea (ner)
19. Aftonbladet.se (upp)
20. Tretti.se (ner)
21. SvD (ner)
22. Ikano Bank (upp)
23. Polarn och Pyret (ny)
24. Visit Sweden (ner)
25. Eniro (ner)
26. Familjeliv (upp) Bästa community
27. Stockholm Town (ny) Bästa stadsguide
28. Sweden.se (ner)
29. Compricer.se (ny) Nyttigast
30. Finest.se (ny)
31. Vårdguiden (ny)
32. NE.se (ny)
33. Malmö Town (ny)
34. Icabanken (upp)
35. Polisen (ny) Bästa myndighetssajt
36. Newsmill (upp) Bästa debattsajt
37. STF (ny)
38. Stallet.se (ner)
39. Hitta.se (ner)
40. My Newsdesk (ny)
41. Tradera (upp)
42. Skistar.com (upp)
43. Försvarsmakten (ny)
44. Minplanet.se (ny) Miljövänligast
45. Discshop.se (upp)
46. Lindex (ner)
47. Resfeber (upp)
48. Bilddagboken.se (upp)
49. Playahead (upp)
50. Kokaihop.se (ny) Bästa domännamn
51. Trygg Hansa (upp) Bästa försäkringssajt
52. Junkyard (ny)
53. Betsson (ny)
54. Försäkringskassan (ny)
55. Coolstuff (ner)
56. Svenskafans.com (upp) Bästa sportsajt
57. Unibet (upp)
58. Blocket.se (ny)
59. Mötesplatsen (ner) Bästa dejtingsajt
60. If (ny)
61. Booli (ner)
62. Hemnet (ny)
63. Socialstyrelsen (ny)
64. Tailorstore (upp)
65. Norstedts ord (ny)
66. Dagens skiva (ny)
67. Reseguiden (upp) Bästa sista minuten-sök
68. Travelstart (ner)
69. Nyheter 24 (ny)
70. Signerat (ny)
71. Viasat on demand (ny)
72. Bloglovin’ (ny)
73. Boktipset (ny) Bästa boksajt
74. Shake my world (ner)
75. Twingly (ny)
76. Socialdemokraterna (ny) Bästa partisajt
77. SBAB (ny)
78. Umo.se (ny)
79. Swedbank (ner)
80. Redeye.se (ner)
81. AIK Fotboll (ny) Bästa föreningssajt
82. SR (ner)
83. SEB (upp)
84. Länsförsäkringar (ner)
85. Nordea (ny)
86. Riksantikvarieämbetet (ny)
87. Bubbleroom (ny)
88. Svenska kyrkan (ny)
89. Modette (ner)
90. Sydsvenskan.se (ny)
91. Svenskaspel.se (ner)
92. Freeride (ner)
93. Funbeat (ner)
94. Cancerfonden (ny)
95. Apoteket (ny)
96. AMF (ny)
97. Moderaterna (ny)
98. Caliroots (ny)
99. Trafiken.nu (ny)
100. Zoovillage (ner)

Posted via email from Jazzperous | Comment »

Hemma och sjuk - men inte från Facebook

Wed, 11 Nov 2009 13:28:19 +0100

Förr i tiden när man var sjuk och hemma från jobbet fick man inte göra någonting. Man skulle ligga i sängen. Stilla. Om man så gick ut för att hämta tidningen i morgonrock och tofflor riskerade man frågor och konstiga blickar. Lite senare i tiden, behövde man hålla sig undan från sociala nätverk som Facebook och Twitter. Risken var på tok för stor att en kollega eller till och med chefen, kunde luska rätt på en och ifrågasätta vad “man gör på Facebook om man är sjuk.”

Det var inte alls länge sedan, kanske bara några år tillbaka i tiden. Mycket har hänt sedan dess och kanske det viktigaste är att det sociala nätet har gått och blivit mobilt. Idag kan du vara istort sett dödssjuk men ändå uppdatera din status på Facebook och twittra med dina vänner. Men det är fortfarande känsligt - är du sjuk så är du sjuk och ska därför inte en logga in på Facebook. Eller?

I måndags tog jag det beryktade vaccinet. Redan under kvällen började jag bli yr och illamående och snart fick jag feber. Det satt kvar under tisdagen så jag meddelade skolan att jag stannar hemma. Idag har jag visserligen tillbringat hela förmiddagen på sjukhus inför kommande operation, men febern har gått ned och är på väg att försvinna. Kvar finns visserligen ett illamånde och en öm arm. Imorgon är jag tillbaka på jobbet igen. I slutet på augusti låg jag däremot hemma i influensa (grisen?). Från sängen twittrade jag och höll kontakten med vänner på Facebook via mobil och laptop. Kanske inte när febern steg över 40 vilket den gjorde ett par dagar, men visst slängde jag iväg ett och annat tweet och uppdaterade FB-statusen med diverse “Shit, 40.4, nu dör jag!”.

Det är alltså bara att inse att det finns en stor skillnad mellan att gå ut på stan när man har ringt in sig sjuk och att sitta framför en dator eller knappa på sin mobil. Det sociala nätet är skyddat från sjukdomar och vem som helst vid medvetande kan hålla kontakten med människor. Vi får inte heller glömma att när vi sjukanmäler oss, speciellt vi som jobbar med människor, så är det av två anledningar: 1) Vi vill inte smitta andra 2) Vi mår för dåligt för att jobba. Anledning nummer 1 är viktig i dessa influensatider, men det är också lite av en skyldighet vi har gentemot våra kolleger och elever att inte utsätta dem för risk att bli sjuk. De flesta av oss upplever ändå att vi inte har råd att vara sjuka och skulle således jobba trots att vi borde stanna hemma.

Allt det här tyder på ett par saker förutom det faktum att vi bör sluta upp med att antingen ha koll på våra anställdas internet liv eller ha hybris över att någon annan ska ha koll över mitt. Internet är inte speciellt jobbigt. Sociala nätverk är inte speciellt jobbigt. Att twittra är inte speciellt jobbigt. Att uppdatera Facebook-statusen är inte speceillt jobbigt. Du kan fortfarande vara för sjuk för att arbeta, men tillräckligt frisk för att göra detta.

Nu väntar jag på att någon kollega ska ta upp det här med mig imorgon och ifrågasätta varför jag uppdaterade mitt status 10 gånger när jag var hemma och var sjuk. Mitt svar blir då: “Det faktum att jag gör det när jag är sjuk säger ingenting om min sjukdom eller hur sjuk jag är. För att jag ska sluta göra det krävs det antingen medvetslösenhet eller amputation av händer.”

Posted via email from Swedteach - educating the future | Comment »

Dammit Facebook!

Tue, 10 Nov 2009 20:46:41 +0100

Okay, I might be daft here, but I can’t, I just frakking can’t, find where to create pages or groups without having to turn upside down on every frakking link and ultimately having to Google it!!!

I hate you Facebook for making it so hard on me…

Posted via email from Jazzperous | Comment »

Open University in Second Life - via Second Life blog

Tue, 10 Nov 2009 16:45:33 +0100

This article is nicked from the offical SL blog.

I spent a few hours of my Halloween this year in the UK at the Open University’s party in a castle in Second Life. I had the Halloween honor of announcing the new name of the OU community village, chosen by the community itself—OUtopia. While OU community members were dancing the night away, one OU staff member, in an outstanding Trick instead of Treat, made the castle vanish suddenly, hurling us all to the ground scratching our virtual heads. Dancing resumed instantly with hardly a treat dropped. Open University understands the importance of nurturing community and is developing some significant expertise in that area. They do it in playful style.

I had an opportunity to speak with Anna a few days after the party.

Anna, I think your team at the Open University is an exemplar in growing and supporting community. From what I understand, your community has been an overwhelmingly successful aspect of the OU efforts in SL. What is your next step in community activity? Our next step is to give the community a stronger sense of ownership of the island, beginning with the opportunity to rename the island. This ties in with our name change from Open Life to Open University on our main region space. We’re putting an infrastructure in place to enable more participatory management of the land. Initially, community members could build within their house or allotment spaces and organize activities, but management was done centrally by a few OU staff. We’re now turning that over to the community and experimenting with governance. We’re starting by creating a Community Council -a small group, with fixed areas of responsibility, initially appointed by management from volunteer applicants but possibly elected in future. A Village Rep will actively seek out opinions of residents and feed these back to the council. A Council Chair elected by the council members will organise Council meetings and pass info to/from management. Events Officers will plan social events and have SL permissions to set up objects/media in certain areas. There will be other supporting roles such as a Prim Litter Warden, and a publican for the Open Arms.
What outcomes would you like to see by giving the community more powers? We’re interested in open-ended outcomes. We’re looking forward to seeing and learning from what the community does. For example, what if the elected council decides there should be no houses on the island. I think the only way community will flourish in the long term is if they have ownership. There is already a strong sense of this. The buddy board is a great example. These boards are just within the nOUbie Centre, which is where people land when they visit the core Open University island for the first time. Buddies are volunteers, and when they’re online their board becomes active with their picture. If a visitor clicks on that picture, it sends an IM to the buddy, who will then teleport to the nOUbie Centre and offer support. People are very proactive in being buddies, responding to newcomers and wanting to bring them inworld with a positive start. Seeing this enthusiasm has encouraged us to give them total ownership.

One of the strengths we see being in Second Life is that an open island and open membership group encourages people to come in and become part of the community. People have registered for their first Open University classes after being a part of the OU community inworld.
Looking toward the future, what are some developments on the horizon? In the immediate future, our new Vice Chancellor Martin Beam will be speaking on Open University island on December 16 about the future of innovation in learning technology. It will be a live inworld event, limited to 50 inworld visitors, which we will record and make available for download, possivly through iTunes University. We have lots of other plans for teaching and learning activities in Second Life – more news on this in the new year .
Anna, what would you say differentiates the Open University’s work in Second Life from other academic projects? We can teach subjects in Second Life. Several of our faculty are doing that successfully. But the thing that really works for us is the extraordinary way Second Life enables community. As the OU is primarily a distance learning institution we have to work hard to reach out to students in social spaces and help them find an identity as a member of our student body. Second Life has enabled us to do that with a new dimension on anything we’ve tried before, and I think it is the way that we’re embracing and exploring that which is different to the many other interesting teaching and learning projects going on both within our own university and the work of other academic bodies across the grid.
Thanks, Anna. Do keep us posted on how the next phase in participatory governance goes. We look forward to hearing your insights and emerging best practices.

You can download the Open University case study with a focus on community best practices here.

Announcing OUtopia - Open University’s Innovative Experiment in Community

via blogs.secondlife.com

Posted via web from Swedteach - educating the future | Comment »